Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Eklips


Interstellär är varje himlakropp. När jag går i skugga kan jag inte längre känna marken framkallas. Den elliptiska rörelsen genom mörkerrum, som ljuset förstår, och så mörkret mellan stjärnorna. Lämnar vi spår i universum när det också blivit stoft? Ett svart hål är ord, och en oändlig rymd av ljus som bränner mot hudskorpan. Så håll mitt nakna hjärta i din hand, moder ord. Ibland tänker jag att den genomträngande känslan av hud är det enda som håller mig vid liv. 




Prosa av Jenny Leine VIP
Läst 182 gånger och applåderad av 33 personer
Publicerad 2018-09-18 01:03



Bookmark and Share


  Stanley Rydell VIP
En resa som sinnligt börjar under huden tränger genom och, i mellanrummet mellan moderns (moder ord) kropp och barnet låta språket födas, bli farkosten som vågar språnget ut i rymden att där mellan stjärnorna finna det hem som alltid vidgas och spränger gränser. Fantastiskt hur dikten ger liv i växelspelet mellan ljus och mörker!
2018-12-31

  Baudelaire
Stor poesi. En mästerverk!
2018-11-11

  Lars Hedlin VIP
Skapandet ger spår redan i tanken så är framtiden formad!
2018-09-27

  Vanushi VIP
Jag tror också att vi lämnar avtryck i tid och rum, att vi finns för alltid i ett multiversum. Gillar blandningen i denna dikt.
2018-09-26

  Anya VIP
Oj så vackert. Det stora med det lilla. Tycker särskilt om:
"Ibland tänker jag att den genomträngande känslan av hud är det enda som håller mig vid liv. "

Jaa så är det nog. Fast när man är hudlös blir det problem. Då går man liksom i tusen bitar. Svävar i rymden. Smärtsamt...smärtsamt.
2018-09-21

  Lottie Ålhed VIP
Välskrivet Blandingen av ett direkt nära tilltal och ett mer universellt blir en bra kombination Applåd!
2018-09-20

    Joakim Lindqvist VIP
Att rymma med ord. Mitt i djupet och allvaret en lite vågad lek med moder ord. Samtidigt en prostest mot slentrian. Ord för ljus kan med rätta gå i skugga en tid.
2018-09-19

  Marita Ohlquist VIP
De två sista raderna är ett starkt avslut på en intressant och tankeväckande text!
2018-09-19

    AEQvist VIP
Det är inte så att jag inte ser frågan som är så elegant inskjuten i textens mitt, och visst skakar det till, men i huvudsak så blir min läsning en läsning som finner jämvikt/harmoni. Och jag tvingar den först att bli en jämvikt i någon form av taoistisk betydelse. Kanske lite påverkad av de andra kommentarerna.

Men det är inte den taoistiska grundprincipen som är överbyggnaden för mig, utan till skillnad från andra kommentarer jag läst under texten så reser jag inåt mot Choran och förbluffas över att läsare kan resa på samma tåg åt två helt olika håll. Och Chorans landskap har blivit tydligare och tydligare i Jenny Leines texter. Det är nästan att det känns lite obehagligt. För jag vill att det skall vara så.

Och på så sätt menar jag att frågan i mitten snarare är retorisk trots frågetecknet. Den ger bara framtiden en chans, att suga in det som kommer ur moderns ord och hudens närhet, ett kraftfullt mellanrum av mörker till ljus, alltså en jämvikt av annat slag. En jämvikt jag är lärd att inte tro på, men det är det som jag tidigare sagt. Jenny Leines landskap tippar (eller åtminstone lutar den) den poststrukturalistiska teorin. Det är en ny tid.
2018-09-19

  Maria Marängsviss VIP
”moder ord” Den här är så fin och intressant. Existentiellt. Nära. Gillar mycket.
2018-09-18

  Goraxy 89 Orion VIP
Vi är alla hud också jordskorpan är hud - men vad döljer sig bakom huden? Ryssland slog rekordet (dom borrade minns jag över 12 km djupt) och dom fann nere på det djupet fossilerade växtdelar och var där inte också benrester? (eller drömmer jag?) Din text säger så mycket om dig och din upplevelse av verkligheten och hur stor betydelse huden har för oss - Den är också mycket välskriven och hade jag inte så stora problem med rösten nu så skulle jag läsa den högt !!!
2018-09-18

  DavidM VIP
Nära och kännbara existentiella strofer. Uttrycken och innehållet samsas och skapar tillsammans något mer som jag inte kan ringa in. Utsökt är det oavsett.
2018-09-18

    Elisabeth Nilsson VIP
Intressanta och spännande tankar, poetiskt beskrivna på strålande bra prosa.
2018-09-18

  Fulbergarn VIP
Moder ord, undrar om inre orden föddes ur behovet att förklara tanken eller fråg om den för att sedan hamna i cyberrymden
2018-09-18

  Lars Gullberg VIP
Tänk att stjärnornas ljus har slocknat för flera tusen år sen. Barnet i mig kommer aldrig kunna begripa sådana avstånd. Därför kommer vi lysa i tusentals år långt efter att vår sol har slocknat.

Din dikt väcker tankar som vanligt. Tack för din tankesmedja ha en fin dag

Lars
2018-09-18

  Oum VIP
Ingen rörelse i tid och rymd utan att en motsatseffekt uppstår, även om det går eoner emellan händelserna. Rymden gör sig inte av med någonting, sparar allt, även stoft från släckta stjärnor.
Så även ett hjärtas rymd; har det funnits något där, finns det för alltid.
2018-09-18

  ULJO VIP
Alla själar lämnar spår någonstans i universum finns våra bomärken
2018-09-18
  > Nästa text
< Föregående

Jenny Leine
Jenny Leine VIP