Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ett nytt meddelande



Det känns, orden som kommer
lysande, från ur äpple skapad yta
Med ljuselektroner eller om det är elektroniska dioder - jag vet helt ärligt talat inte

Men de känns, de är blandade ur ett alfabet och emojis som jag tror
bara en blind kan tyda

Lite som att se havet, men aldrig få känna hur det känns - när vågorna bryts mot nakna ben. De livgivande strömmarna. Fötterna som stadigt, men ändå okontrollerat sjunker ner i sandens mjuka omfamning. Få nya vänner, Ebb och Flod som både lämnar och alltid finns, vid ens sida. Oändligheten i en horisont, som tillslut landar i land, där någon hör hemma

Och i bröstet, kryper ben som så gärna vill lämna
det förgäves bultade rummet. Klä in klaff och kammare i lakan som samlar damm - för någon att hitta
Som i den där filmen, ett kostymdrama
där ett sedant länge engelsk mansion
fallit i glömska och i slowmotion, blir
tiotal år senare - blottat
och ingen vet, varför eller vad som åsamkat det uppenbara förfall
som döljer sig under ytan

Ja va fan...

Att en sladd - vit som snö men grå av slitage, utnötning är det enda som håller alla dessa meningar, min livlina vid liv
Vilket liv det måste vara? Förstår att du frågar.

är ett hån, ett skämt att skratta åt
om det varit roligt. Det vill säga

Glömma och gömma.

"KBK bah Camilla"


Det gör väl detsamma?
Så länge man bokstaverar leenden tillbaka
och trycker send

har man väl sitt, på det torra















Fri vers av Baystream
Läst 231 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2018-09-18 08:43



Bookmark and Share


  Nils-Robert
En komplicerad dikt som speglar våra komplicerade tankar och komplicerade känslor som inte kan skrivas som en ekvation på ett papper.
2018-09-20

  Bodingen VIP
Oj, har läst texten sju gånger och får sju olika bildsvep, är det tanken eller är jag mer förvirrad än vanligt? Hur som helst en fängslande berättelse men vet inte riktigt varför he he
2018-09-18
  > Nästa text
< Föregående

Baystream
Baystream