Forsen sinar
blottar slam och sten.
Sången gråter
i bakgrunden.

Hösten har stannat
och vintern ska aldrig komma.
Utan vintern ingen sommar
och ingen vårsol.

Björkarna släpper sina blad.
Flyttfåglarna har lämnat mig
för alltid
den här gången.
Gräset har upphört att växa.
Blommorna är döda
och getingbona tomma.

Sången snyftar och gråter.

Bland slammet
och stenarna
rinner
en svag ådra
av det renaste vatten.

En ådra
som snart ska sluta rinna.
Hösten har vunnit
det sista slaget
och hoppet var vatten
i en fors.