Jag skickade allt. Jag ger dig allt. Du får välja nu.

-

Antagligen svarar du precis som jag tror, och fruktar. Det är det mest logiska och det mest troliga. Jag vet inte ens hur jag kommer känna för det. En del av mig, kanske den största delen, känner mig underligt okej med det.

Men från och med nu är jag fri från ångern. Jag kan inte ångra att jag var feg. Jag har gett allt. Det gör mig till den jag är. Granted, någon som inte vet när man ska sluta, men någon som också kommer vinna på grund av det. Någon gång. Med någon.

Jag släpper oket jag burit på axlarna nu. Jag kastar det i havet. Jag kommer försvinna in i vinden och lämna ett spår av färger efter mig.

Följ efter om du vill.