Jag har ännu inte begravt det vita huset
det skymmer skyn
mitt skadefält

det är så vitt
med svarta kanter
trappan ekar ödslig
och hissen står still

om jag trotsade påbudet om tomhet
om jag ringde på
skulle jag se att dina steg inte var mer
och inte ditt älskade ansikte

om jag trotsade påbudet om viljelöshet
skulle jag bara hitta fler oviljor
ingen lilja eller ros

ditt träd står högt och klart
utan böjda grenar
frukten är fallen
i små små neuroser

om du vände dig
om du vände dig om
fick du se mig
bara andas
en slags andning