Jodå. Dom satt där allihopa. Olof och Anders. Kjell-Olof och Lennart. Sally och Ove. Astrid och Gunnar. Dom satt liksom i en loge på en amfiteater och tittade ner.
- Dubbla budskap, sade Olof. Det är ett nödvändigt ont. Det är inte alltid väljarna vet sitt eget bästa.
- Ta det där med bomben som ett exempel, sade Gunnar. Vem kunde tro oss om det. Men hade ryssen kommit hade vi haft en riktig överraskning för dom. Och vilka applåder vi skulle ha fått av väljarna. Om.
- Men nymoralisterna sväljer inte sådant numer, sade Lennart. Det går ju inte att prata klarspråk med den allra innersta kretsen av journalister.
- Nej, inte ens diplomatiska kåren kan man lita på numer, sade Anders lite skadeglatt. Lennart mumlade något till svar. Det var inte lätt att höra vad han sade. Överläppen rörde sig inte en millimeter.
- Nej, inte ens de närmaste ställer upp numera, sade Ove och blängde ömsom på Olof och ömsom på Nelly, som satt i logen bredvid. Hon satt där med hela familjen församlad runt ett stort kaffebord med rödrutig duk.
- Alla hade de fått känna på kylan i de högre rymderna. Det var inte förrän nu när de kommit så högt de kunde komma som de kunde sätta sig ner och fundera över tingens ordning. De tyckte det var skönt att sitta på åskådarplats i stället för att vara skådespelare. Härifrån tyckte de att de såg livets teater i ett förklaringens ljus. Just nu satt de och småpratade om de dubbla budskapen.
- Hade vi inte kört med dubbla budskap när det gäller arvsskatten tror jag det hade blivit revolution, sa Gunnar. På papperet kunde vi ju konfiskera nästa vartenda arv om det var tillräckligt stort. Men dom som läste det finstilta såg det dubbla budskapet. Han blinkade lite åt Sally, som hade rest sig och som nu lugnt och värdigt lämnade det depraverade sällskapet. Det såg ut som om Ove var på väg att göra detsamma. Politiker tänkte han, de är som vägskyltar, de visar vägen åt andra, en de går den inte själva.
Och nog hade de själva läst det finstilta. De visste allt om 6xbasbeloppsregeln, om gåvovarianten och om livräntevarianten. Inte hade de behövt betala någon arvsskatt.
Säg att du har en förmögenhet på två miljoner eller mera, sade Kjell-Olof. Du investerar 100 000:- i en engångspremie. Det ger tre miljoner till arvingarna helt skattefritt om man kan planera lite.


Säljbrev för Valand skrivet den 29 april 1985.
Stulet och publicerat av Gustaf Olivecrona i Dagens Industri samma år.