Den här dikten fick jag de första idéerna till vid tretiden en natt. Jag kommer osökt att tänka på vad författaren F. Scott Fitzgerald skrivit: "Det finns inget mörker djupare än det i människans själ klockan tre på natten"...
"Mörkrets hjärta"
du är överste Walter E. Kurtz
du är Arthur Rimbaud
du är Joseph Conrad
du är Francis Ford Coppola
du är Marlon Brando
du är alla
du är ingen av alla
de profitörer och plågoandar
som ”gästade” Afrika
under kolonialismens tid
färden uppför floden
in mot människans
innersta väsen
in till själva ondskans källa
det blir mörkare och mörkare
och vad hittar du?
en röst
i mörkret
där finns ingen
där finns nånting
av oss alla
där finns nån
som kunde vara
vem som helst av oss
”Apocalypse Now”
i Vietnam –
”I love the smell
of napalm in the morning”
till tonerna av Wagners
”Ride of the Valkyries”
raderas en hel by ut
från jordens yta
vilken mardröm,
men min mardröm är över
när jag vaknar
men det här upprepas
varje dag på nya platser
varje dag nya krig
du är överste Walter E. Kurtz
du är Arthur Rimbaud
du är Joseph Conrad
du är Francis Ford Coppola
du är Marlon Brando
du är alla
du är ingen av alla
uppför floden
in mot människans
innersta väsen
in till själva ondskans källa
stanken
av död, av förruttnelse
blir mer och mer påtaglig
en stank
av total brist
på respekt för livet,
för allt som är vackert
mörkare och mörkare
in till mörkrets hjärta
in till de allra mörkaste skrymslena
av människans själ
där finns ingen
där finns nånting
av oss alla
där finns nån
som kunde vara
vem som helst av oss
snigeln kryper
längs rakbladets egg
kan den välja vilken sida den glider ner på
eller klyvs den i två halvor?
en röst
i mörkret
viskar
ondskan, vansinnet består
det är bara scenerna
som är nya