oberoende av vad man gör
om man tränar,
om man skriver musik eller poesi

och om det går bra,
vad gör man då?
jo, då höjer man ribban

så, oberoende av vad man uppnår
så är man inte nöjd
för det finns ju alltid
de som är bättre och värre

men tänk om man bara väljer att tänka:
”jag duger –
fuck the world, liksom –
jag är bra som jag är”?

om man väljer att vara nöjd med lite mindre
och att belöna sig själv med en enkel fika eller ett glas vin
nån gång i veckan när man har varit lite duktig
när man har presterat sådär lagom?

vad händer då?
blir man sämre då?
you tell me...