Och mitt ord är klädd i höstlövverket genom den gyllene hösten.
Vad som är kvar av sommar är bagage på kläder som inte hade eller hade till syfte att investera?.
Söker nu fjärilarna att prata om sommaren, som då i de hektiska mjukade mina fötter i ett humör som var lugnt vid kanten av sjön eller den våta parken.

Idag till och med imorgon hösten med sin lugna röst att vinden blåser min vind blåser min vind, översvämmar de nya diffunderade bilderna två solar på stranden till havet,
som tycks ha bajonetter nu, gömmer sig i molnen.
Droppar som tycks be om ursäkt när de fuktar över dig.

- Var är du sommar nu?
Jag ber dig att svara var du lämnade genast,
Du gömmer dig i någon form av stjärnor
du tittar på mig,
Förstör mina minnen av mörka nätter med vita drömmar om korruption?
Jorden har blivit grön och drömmar faller förstörda när de inte delar blommor men hålls gröna under viskningen

Odda-himmelen för att täcka fåglarna har gått,
Bara det gula trädet drömmar vid rätt tidpunkt. Bara här, nära dig. börjar i morgon den 1 oktober. en dans på 60 dagar att räknas till julkalender. ”Storm på lugna gatan”