En fri själ städar upp efter frun. Den fria själen gör det utan ersättning. Belöningen är att få dela det damm som frun yr upp i sina oefterhärmliga utsvävningar på stadens gator och torg.

Frun charmar den ene och hånar den andre. Den ene försöker närma sig och den andre försöker fjärma sig. Det är i detta damm som den fria själen kommer in och berättar för den ene och den andre att det är lika bra att förtränga och glömma bort frun.

För frun har redan lämnat dem bakom sig och ägnar sig nu åt att ironisera den tredje.