Jag brände blad
stockeldens hemlighet
gråsvedda bokstäver
allt som fanns kvar
ångesten pulserade
som skär i öppet sår
pulsen fladdrade
på skrik efter svar

Breven som du skrev
ligger här i högar
staplade siluetter
de tecknar ingen ro
du var framtiden
vi andades odödlighet
vinglaset står här
ett väsen utan tro

Jag brände blad
en stund av terapi
själen får upprättelse
för oönskad rekvisita
du lämnade estraden
när glasen var tömda
bitterljuva smaker
likt en flaska Rosita

Breven i min hand
smutsiga av sot
orden memorerade
djupt i själens sal
du reste utan adress
på kvistfri slipers
steg mot oändligheten
ett oavsiktligt val

(Copyright © ULJO)