allomfattande

kärlek

kan jag knappast

famna runt

en issörjespejare är jag,

fäst vid kaos

med frostblommefrågan

Var finns sprickan

där tjäle gjutes inuti

i utandningen kommer minnet

pusten av ett Ja

vars skepnad växte

virvlande vidare

i himlars hav

jag håller krampaktigt

hågkomstens spillra

ett uns

bara ett frö har jag kvar

i min hand