I pulsens hamn,
korridorer skritta,
korpar å mänskor jämsides,
längs kunskapens ådror flacka.

En klang av malva,
som egen väg bereder,
bara ben, pärlemorlyster,
följ dom till världens ände.

Svall av rökig dravit,
själaskälvande ögon,
rösten stöpt i Eilat,
fluorescerande tungomål etsa.

Dina muskler är en karta,
jag vill lägga ny kurs efter.
Så detta är att andas.