Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Reminiscens, älskade

I pulsens hamn,
korridorer skritta,
korpar å mänskor jämsides,
längs kunskapens ådror flacka.

En klang av malva,
som egen väg bereder,
bara ben, pärlemorlyster,
följ dom till världens ände.

Svall av rökig dravit,
själaskälvande ögon,
rösten stöpt i Eilat,
fluorescerande tungomål etsa.

Dina muskler är en karta,
jag vill lägga ny kurs efter.
Så detta är att andas.




Fri vers av Michael de Salazar
Läst 314 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2018-10-04 16:37



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Michael de Salazar