Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Rosa

 

Jag var jag är jag blir

Så sa Du

Rosa, inte skär 

men röd

Röd som blod

som rinner i kvinnors vener

För din rätt

krävdes ett offer

av dig

Men jag såg 

och jag hörde

din kropp så späd

som en liten

och din röst

Din röst

den hördes

milsvida omkring

Jag minns dig Rosa

allt du skrev

och jag lyssnade

jag lärde

av alla dina ord

att inte ge upp

aldrig ge upp

 

 




Fri vers av StinaJ VIP
Läst 375 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2018-10-05 00:05



Bookmark and Share


  Lars Hedlin
Mycket känsla i denna som berör på djupet!
2018-10-08

  ULJO
Kvinnor och män ska behandlas lika. När ska det bli en självklarhetl. Varför en särbehandling. Jag har aldrig förstått mig på det.
2018-10-05

  Solstrale VIP
Starkt berörande! Instinktivt och reaktivt om reaktionen på orättvisa! Bra!
2018-10-05

  Feliaxel VIP
Hoppas att kvinnorna i hela världen får gehör för sina rättigheter och kan ställa krav på ett bättre liv
2018-10-05

  Annie b'larsson VIP
Ja, många kvinnor har gått före och kämpat för oss som kommer efter och deras kamp har räddat oss och gjort våra liv lite, lite bättre. Nu är det vår tur att fortsätta den kampen, för de som kommer efter oss. Men självfallet också för vår egen skull, i den tid vi lever nu. Vår tid.
2018-10-05
  > Nästa text
< Föregående

StinaJ
StinaJ VIP