Du står, mellan våra två
gränsande, så nära
men likt mil - åtskilda delar
letar gångar av silke
bland törnen av dagar

och jag ler, för att hjälpa
men du ser bara
skuggor i det rum som får dig
att vilja leva

Det är när ljudet, karm möter dörr
som jag vet, förstår i själen
du mår - att det sliter, drar och skriker
det känns, så illa
på din vackra, trevande
insida












kärlek