Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Gossen fick minst tre barn, som en känner till i vilket fall. Att det var kvinnorna 'som gjorde jobbet' talades det tyst om. Han hade givit sitt bidrag till saken och det kunde vara gott nog.


Som min pappa nog aldrig sade till mig...




Jag har en son som är homosexuell, hade egentligen velat bli född till kvinna, bisexuell troligen då. Kanske en människa som gillade att klä ut sig och det är väl det människor gör? Skulle de annars ha kläder på sig mitt i heta sommaren? Varenda kotte hade med glädje tagit av sig sina paltor när det var litet över trettio grader utomhus. Vad det var för temperatur i skuggan talades det väldigt litet om. Men försäljningen av parasoller, fläktar och paraplyer hade i vilket fall en strykande åtgång. Jag föreslog dessutom en vän att vi kunde ingå partnerskap, där han bidrog ekonomiskt och praktiskt medan jag stod för tänkandet och en serie eventuella misslyckanden. Vi skulle helt enkel 'köpa upp' de parasoller och fläktar som 'gick att få tag i' vintertid och sedan invänta nästa sommars elände. Samtidigt är det en idé som kan ha sina sidor, eftersom just fläktar var något som 'sålt som smör redan denna sommar' och människor knappast kastade bort dessa dyrgripar när solen 'slog till igen', om det var det den ämnade göra. Dessutom sade erfarenheten att en sådan hammare till sommar, det kommer en vart sjunde år eller så.
Han ogillade dessutom serier som utspelade sig i rymden. Men hade ändå arkitektens åsikter om hur ett modernt skepp kunde byggas. Att det stod i manus att miljöförstöringen skulle ha 'nått långt' omkring 2019, var förklaringen till att 'alla' troddes vara blinda när skeppet väl var möjligt att ta i bruk och det därför var en automatisk uppskjutning. Samt att 'de var ju tvungna att spara in på något' och då inte försett farkosten med ett enda fönster. Att det skulle vara med om äventyr, var det få som opponerade sig emot. Bara att vetenskapen hade slagit fast att 'inga marsmänniskor' så långt utvecklingen av teleskopet kunde se, fanns i någon relativ närhet. Avstånden skulle helt enkelt vara litet för stora och även om det funnits ett stjärnimperium en gång, hela deras del av universum försvunnit för 'länge sedan' i historiens svarta hål.
Du vet kanske varför en mus är så populär att använda i vetenskapliga experiment? Den är liten, billig i drift och har extravaganta egenskaper. Om det skall vara en 'dansmus', en 'husmus' och en Bellman, återstår dock att fundera på. Visserligen dog Bellman 'redan för flera hundra år sedan', bara att med dna det går att göra ett otal 'nya' Bellman. Och framställs de sedan i laboratorier, hur skall någon egentligen kunna veta att gossen A. Inte är en robot. B. Inte heter Doktor Berggren. Eller C. Kanske bara har vissa användbara egenskaper och i så fall skulle kunna gå 'under cover' som 123789 K.
En gång, har det inte alls berättats, skulle det ha gjorts ett experiment med Margareta. Hon togs till en strand av 'en galen vetenskapsperson'. Det var en sådan där strand som var belägen 'nästan mitt i staden' och dit de kom lätt förklädda människor för att sola och bada. Mest det ena, då det kallades för hybriden 'solbada'. Väl där och tidigt som sjutton, droppade det till andra människor av olika slag och till slut var det minst sagt 'packat' och ytan verkade därför också krympa. Han och Margareta hade dragit till sig en del blickar under tiden. Du vet, sporadiska och nyfikna, flackande och som av en slump även medtagna barn gjorde högst privata spaningar omkring sig. Den tunna men brokigt färgade filten omkring Margareta föll av och visade upp hennes kropp till allmän förvirring. En kvinna, som valde ögonblicket till att passera just då, gav till ett skrik och tog sig för munnen. Det verkade oplanerat och 'äkta', annars hade hon kunnat sätta upp en pjäs, om saken, där ensemblen som kunde ha turnerat kring trakterna av Borås. Nu var fallet sådant att Margareta saknade några vanliga kroppsdelar. En del människor gör ju det, av litet olika skäl. I alla fall verkade kvinnan ha hämtat sig efter en stund och provade hur att inleda ett samtal med 'den galne vetenskapspersonen'. Det kunde då ha låtit någonting i den här stilen.
- Varför saknar hon en underarm och ett smalben?
- Hon 'gick på en mina' och sedan dess så...
- Men varför ta med sig damen till en badstrand?
- Du vill förneka handikappade att sola?
- Hon är då väldigt tyst av sig, säger då 'inte mycket'.
- Det beror troligen på att hon är avstängd just nu.
- Menar ni att hon är en 'skyltdocka'?
- En robot menar ni väl?
- Ja, en robot. Men varför i hela fridens namn...?
- Jag sätter på henne om en stund, vi skall väl bara ha det här litet informella samtalet först?
- Men, varför gjorde ni roboten utan två vitala leder?
- För att göra henne som levande som 'möjligt'. Visst ser hon naturtrogen ut? Nyss tog ni henne för att vara människa. Men ser ni den här lilla luckan på den andra armen, den vilken saknar underarm?
- Så väl maskerad. Som om den vore tatuerad. Skickligt hantverk måste jag säga. Kvinnan i den melerade kroppskostymen såg imponerad ut.
- Ja, jag lade ner en smula arbete på utseendet. Ville att hon skulle smälta in i mängden.
Dagen gick och det blev kväll. De som gästat stranden droppade så småningom av och det hände sig så att 'en galen vetenskapsperson 'tackade för sig' och begav sig hemåt med sin robot i sina armar. Han talade dock lågt och lugnande för sig själv, fast verkade vända sig till sin börda.
- Såja. Det där gick för 'fint som snus i faster Gretas handväska'? Snart är vi åter hemma och då kommer du som vanligt att aktiveras i och med att pillren du fått får dig att kunna både röra dig och tala någorlunda normalt igen. De verkar ju faktiskt en begränsad tillrymd och den är snart till ända.




Prosa (Kortnovell) av lodjuret/seglare VIP
Läst 1306 gånger och applåderad av 6 personer
Utvald text
Publicerad 2018-10-12 11:45



Bookmark and Share


  Gunwale VIP
Jaha, så har man gjort ännu en resa i dina hjärnvindlingar! Jag somnade inte, fast det kändes lite så. Behagligt flöde, och vid det här laget vet man att man aldrig vet men man vet också (alltså inte) att det inte gör något.

2018-10-23

  Monika A Mirsch VIP
Det var mig en skröna som håller duga - skön läsning i arla morgonstund!
2018-10-23

  Alexander Gustafsson
Orkade inte läsa
2018-10-20

  lodjuret/seglare VIP
Så alla som läser texten 'vet det', texterna är underbart påhittade och det är sällan jag skriver något 'ur mitt eget liv här'. Utöver 'det gamla vanliga då', att vi är hyfsat lika varandra på det viset att vi båda två tillhör rasen människa och har en högst egen inställning till djur, även om vi inte precis betecknar oss, var och en som ett sådant...
2018-10-12
  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP