Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Någonstans mellan nio och tretton år, vissa delar minns jag som igår.


Under tiden

Dofter av smink, puder och lite svett.
Lukten av en rökt cigarett och parfym kompletterade det hela
Några kvarglömda buketter hängde upp och ner och gav inte ett ljud ifrån sig.
-Hänger de kvar för länge blir det lite kyrkdoft sa ofta far min.

Längst ner i korridoren när man passerat alla små rum fanns en nästan osynlig dörr. Här gick man bara in när man sökte och kanske hade framtida funderingar. Här inne sov nästan en hel värld. Hus, skogar, berg, en liten båt, en sjö med stelnande vågor. Längre in i denna märkliga sal stod möbler, en öppen spis som inte visste om den brann eller hade slocknat. Siluetter av allehanda djur gjorde åtminstone mig lite rädd. Med min fantasi så levde de naturligtvis. Allt och alla här inne väntade på att få komma ut och visa upp sig.

Det fanns ytterligare ett spännande rum, som jag sällan kunde ta mig till.
Dessutom så jobbades det oftast här. Men här inne fanns stora plåtskivor,
runda dammiga stenar som kunde låta. Ett stor rund cylinder omfamnad av tyg med en vev på. Den såg nästan ut son en sådan där plåtmanick man hade lotter i. Dom var oftast blå men cylinderns tyg var grå. Kättingar, klockor och bjällror. Fantastiska ljudskapande attribut. Här inne bodde alla världens väder.

I mina tankar långt nere i barndomens minnen så ser och upplever jag allt det här. Visst är det sagans värld eller teatern som den kallas. Visst krävdes det dessutom aktörer för att få allt att leva, men de var inte så viktiga för mig. Pappa på scen och jag väntande i kulisserna trodde nog han.
Doftkulisserna, de mer vanliga kulisserna och ljudkulisserna, vilken fantastisk värld.

RIDÅ





Prosa av Johan Strömstedt
Läst 213 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2018-10-15 21:35



Bookmark and Share


  Marita Ohlquist VIP
Måste ha varit en fantastisk upplevelse, få förunnat!
2018-10-15

  HenrysDotter
Så fint skildrat!
2018-10-15
  > Nästa text
< Föregående

Johan Strömstedt
Johan Strömstedt