Under gatflimrens blinkande sockel
på myllrande mark av granit
kom satan med roströd monokel
i västvärldsvisionen vit,
han kom handfast med treuddskäppen
i ett blodblekt men rödgrannt grepp
och var varnade föll på stäppen
ned treuddens skensnabba snäpp.

Var avartsavkomma hälsad
gick brännmärkt av kolets käpp
i västvärldsvisionen frälsad
av gatsatans skensnabba snäpp,
de gick i en odelad dekadans
där trevande barnsbenen tråcklar
sig fram över köldglödens glans
under gatflimrens utbrända socklar.