Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


En mysig promenad i skogen

Solen började gå ner
mörkret täckte över himlen svagt

En mjuk, len, varm och kärleksfull hand
Håll om min hand på vägen till skogen

Efter några steg började jag skutta som ett litet glatt barn
Med stora fina steg började han skutta med mig

Lyckan jag var i när hans värme spred i min själ
när han smekte min han med sin mjuka hand

I den stunden önskade jag att vägen i skogen tog aldrig slut
För att kunna hålla hans mjuka hand länge

För att kunna vara med honom
Och känna hans närhet och värme längre tid

När solen gick ner, visste jag att han åker snart iväg igen
Mina blickar fastnade länge vid hans
Mina läppar ville ha spår av hans kyssar
Spår som varar till nästa gång vi träffas







Fri vers av Blomma 68
Läst 249 gånger
Publicerad 2018-10-20 21:07



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Blomma 68
Blomma 68