Kajalpennan smular inte nyvässad.

Tabletter var inte hans grej,
han drack, starkare saker än så,
olagliga smaker,
han bjöd mig inte.
Kajalpennor är ingenting för en äkta lallare.

Vinden stal mitt förnuft, den kvällen, neonskyltarna skrattade,
kepsen flög, såklart för kort,
fotoautomaten var försenad, det kvittade totalt,
han uppskattade inte motiven, inte ens när han såg lycklig ut.

Han förde sjömannens segel mot min sorgsna hamn, den kvällen,
gjorde min födelsedag ovetandes,
helt utan present.


Sjöman:
jag är så fruktansvärt ledsen, hundra procent utan skuld,
att de dränkt honom,
på öppet brusande hav.

Sjöman:
finslipa ditt segel, men ge dig aldrig av,
lämna inte mig.








Öppna hav,
lugna vågor,
livet och lyckliga brus,
väntar på dig,
(men snälla! )
segla inte utan mig,
lämna mig inte här,
jag är beroende,
så totalt,
jag är kär.