Mörkret sänkte sig sakta över nejden
månens gulbleka sken i blanka vatten
speglar sin bild,
en skenbild av
verkligheten

Rör sig sakta
som den levde
levde för de som
försvann i det dunkla djupet.

Människans öde speglas
i månens sken,
ger svaga skuggor
om det som en gång var
ger oss ledljus i tillvaron
när solen gått ner.