Ödesmättad vy över trakt
flydd är sommarens prakt

bistra tider är i antågande
ändå står jag lika frågande

varje höst anamma vemod
förbanna den årliga period

då ångest ej idka undantag
ty åtkomster sker varje dag

insiktsfullt jag peppar upp
synar mig hårt under lupp

dock vetskap går mig förbi
få nöja mig att i denna elegi

inse som missförstådd poet
för alltid om svaren går bet