Upprörd över kritiken av Zethelius Korttidsenhet i VLT av 21 september i Västerås tvingas jag till ett genmäle.

Jag kom hit i juli 2018 från ortopeden med ambulans i olidlig smärta och värk efter en rotfylld tand som hade inflammerat. Bakterier hade vandrat ner i en artrossvag höft. Jag kunde inte längre gå och smärtan var outhärdlig. Jag sköttes med toabesök och sänggående via lift från taket. Jag skrek av smärta och värk. Sedan antibiotikan verkat och den inflammerade tanden är dragen ut på käkkirurgin ebbade smärtan ut.

Den tid som smärtan kvarstod betydde Zethelius korttidsenhet min räddning. Tack vare den tålmodiga uthålliga och kärleksfulla personalen här kom jag igenom på ett övernaturligt sätt. Då jag nu står inför operation och bostadsanpassning i egna lägenheten vill jag passa på att tacka för all fantastisk hjälp och uppmuntran i träningen bereddes en utväg ur situationen där jag stod i självmordstankar i en smärta och värk som inte var av denna världen.

Vad betyder den påstådda bristande hygienen mot att liksom få livet tillbaka?