Snart tystnar fingrarnas dans
över datorernas tangentbord
och bara fläktsurret återstår.

Eleverna försvinner snabbt
som oljade kaniner
ut ur salen, ut ur skolan.

De önskar varandra ett fint
och riktigt långt höstlov
medan regnmolnen fylkas.

När skratten och pratet tystnat
sitter jag ensam och undrar
vad som kommer att vara kvar

när också minnena bleknat...

Kanske en dikt, några ord
på ett gulnat papper,
eller en slocknad skärm

när också minnene bleknat...