Brustna själars gång,
vädrar sina tankar till ett sista hopp
utanför misärens väggar hörs Rödhakens sång
den viskar om en soluppgång
och alla varma ljusets strålar växer till liv
fastän natten varit lång och kall
vilar vi alla på en dröm,
drömmar som får en upp mot skyn,
eller någonting där emellan,
vinden tar tar oss hem,
eller till en motgång,
livets spel gör oss starkare,
ibland.
Alla tankar innan solnedgången tar en ny vända,
väcker och släcker,
värmer och kyler.
Ett sätt att börja om... ( kanske ).