Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ur Sedeilluminerande Noveller


En inbillningsbenägen relation

Detta är en historia om en relation som byggde på inbillningsbenäget stoff om några personers illusioner om sig själva och andra som på ett mycket mänskligt sätt kom till korta i sina relationer med varann och misslyckades med att bete sig rätt mot varann. En god vän till mig jag brukade umgås med förr om åren har jag inte sett på många år nu idag. Han var en ansedd författare av rang och hade gett ut 3 st böcker och romaner på etablerat förlag och han skrev på en fjärde bok som var en roman om kärlek. Vi hade träffats för några år sedan men vår relation hade förändrats genom att han hade ändrat på sin inställning till mig. Han brukade sitta hemma hos mig några gånger i veckan och sitta och som han uttryckte det prata av sig med en del skitsnack. Jag lät honom hållas med anledning att jag gillade honom till en början och att han precis som vi andra inte hade valt vem han födits till. Men jag sa vad jag tyckte om hans utpräglade skitsnack och en del av det var rent förtal av en del andra, och hans skitsnack om andra människor tråkade ut mig med. Han förtalade också sin hustru inför mig flera gånger och kallade henne för hondjävul. ”De kvinnorna har så mycket krav på oss män” sa han och fortsatte ”Det gäller att vara så rå som möjligt är mot kvinnor” och han var en typisk macho man med sina androgyna ideal som sa ”Jag har tänkt ta upp det med dig , att det är vi män som bestämmer över kvinnan”. Han sa vid något tillfälle att han tyckte att jag var för snäll. ”Du är alldeles  för snäll” sa han. Efter en tid ansåg han att jag var galen och sjuk och han kallade mig schizofren och idiot utan att han hade utbildning för psykiatri och sjukvård. Han kallade mig det vid något tillfälle då jag försökt tala med honom om något kulturellt filosofiskt ämne som intresserade mig. ”Helt innehållslöst” sa han i sin bedömning av det med ödmjukt förakt för det jag pratat om. Hade han drabbats av hybris och storhetsvansinne ? Det är ett tidens tecken att sjukdomsförklara allt sånt som inte passar in i ramarna för vad som anses vara normalt, och som anses inte hålla måttet för deras höga ideal, som om det inte håller måttet i en falsk ungdomligt förvillad värld.  Sånt som de dömer ut utan att ens försöka sig på att förstå sig på, för det undgår deras förnuft och förstånd. Jag hade irrat omkring nere på stan som en filosoferande sanningssökare här nere på jorden i många år och den inställning till vår relation som min vän uppvisade var inget problem för mig. Jag var snarare oroad för hans situation och hans mående och jag månade om att han skulle må bra och ha det bra. Men det märkte inte han fast jag sa det till honom. Jag hade sett foton på honom på instagram och på en del av fotona såg han helt galen ut själv. Fast det var han som påstått att det var jag som var sjuk och galen !? Hur kunde det komma sig att han projicerade såna ungdomliga villfarelser på mig ur hans annars klarsynta psyke ? För klarsynt på gränsen till cynisk ibland det ansåg jag att han var. För jag ansåg honom vid den tidpunkten för att vara en ytterst klarsynt, rationell och klok man som visste hur han skulle bete sig mot andra människor. Men av någon outgrundlig anledning hade han beslutat sig för att vara irrationell och ologisk i sin relation till mig vid sina besök till mitt hem. Och det blev inte bättre med vår relation med tiden. Snarare blev det värre för varje gång vi träffades. Vid några tillfällen blev vi osams och kom in i ett gräl med varann om en struntsak. Och ändå fast jag ansett honom för en vidsynt och klok man hade han av något irrationellt skäl beslutat sig för att anmäla mig till en myndighet och få mig inspärrad på ett behandlingshem eller en psykiatrisk institution. Fast jag hade ett jobb att sköta om och åka till och sköta om min bostad.  ”Jag tror det skulle vara bra för dig” sa han på telefon när han ringde mig vid något tillfälle en sommar för en tid sedan. Han pratade på och sa helt apropå mitt under telefon samtalet till sin hustru som satt bredvid ”Hoppas han får sparken från sitt jobb också”. Han bokade också in en tid hos en psykolog i en annan stad flera mil bort ända borta i Stockholm och vi bodde i en annan stad på den tiden. Utan att förklara närmare skäl till det som han ansåg att jag behövde gå till. Jag valde att tacka nej till besök hos psykolog då jag hade annat för mig den dagen, och avböjde inbokad tid för jag hade inte tid med det. Till sin hustru hade han sagt när jag var och besökte dem i deras lägenhet, jag satt på deras wc och åhörde ett samtal mellan dem det sannolikt inte var meningen att jag skulle höra, och då sa han till sin hustru ”Sen kan han få sitta där han sitter och fundera på sin roll”. Varför hade han sagt så funderade jag på ? Vad hade han menat med det ? Rörde sig inte detta om ren och skär maktutövning från hans sida gentemot mig ? Han brukade prata om hur han ägnade sig åt maktberusning i sin relation med andra människor. Han pratade en del gånger om sina moraliska principer han höll hårt på och vikten av att de som var starkare skulle med ansvar ta hand om de som var svagare. Och han anklagade vid något tillfälle mig för att som han uttryckte det ”ha varit oansvarig i det förflutna”. Jag som haft rykte om mig tidigare i mitt liv t.ex. på jobb jag varit på för att ha varit en ytterst ansvarskännande person!? Flera år senare efter detta  var det en kvinna som anklagade mig för att inte vara redo att ta ett ansvar. Han måste ha pratat och förtalat mig till henne eller också hade hon fått kännedom om detta falska illvilliga rykte han kan ha spridit ut om mig ? Det var synd att vår relation utvecklade sig såhär, då jag gillat honom till en början tidigare och framförallt hade jag gillat det han skrivit i sina 3 utgivna böcker.  Vi hade umgåtts en hel del, men efter detta rann vår relation ut i sanden mer och mer. Vi träffades mer och mer sällan efter detta. Men nu hade det inte blivit och var inte så roligt längre för oss i vår inbillningsbenägna relation !? Han menade på vid något tillfälle att ”finns det inga konflikter skapar man konflikter”. Och kunde denna relation och detta sluta på ett annat sätt än olyckligt ?? Jag  hade blivit ännu ensammare numera mot förr mot vad jag redan varit innan. Jag hade inga andra mer långvariga kontakter med vare sig kvinnor eller män, än via dator och internet. Det kunde gå flera veckor utan att jag pratade i det verkliga livet med en annan människa. En kvinna hade jag inte haft en intimare närmare relation med på 25 år. Och det såg ut som att jag skulle kunna komma att förbli singel resten av mitt liv.  Jag bodde lite avsides och hade ingen närmare kontakt med kvinnor om dagarna. Och via internet var det svårt att träffa en kvinna som också vågade och ville träffas. Om det inte var män som satt på chattar och via webbsidor och utgav sig för att vara kvinnor för att testa av omgivningen från en autistisk organisation? De få 3 förhållanden med kvinnor jag haft innan som var 3 till antalet hade samtliga saboterats av tredje part och utomstående som lagt sig i de relationer jag haft. Och särskilt ett av dem av vår inbillningsbenägne vän den beryktade författaren som lagt sig i den relation jag hade med en mycket sympatisk, trevlig och älskvärd kvinna.  Efter några månader tog förhållandet slut och vi gick skilda vägar. Min vän författaren hade fått som han velat och gjort försök att göra, han hade brädat mig trots att han hade en annan kvinna och hustru han var gift med, och tagit sig an den kvinna jag träffade en tid, som älskarinna. Han hade några veckor innan suttit hemma hos mig och sagt att han hade som princip att det gällde att försöka bräda en kompis på en kvinna.  Besynnerligt och outgrundligt kan och är vår världs sätt att vara. Jag hade nästan gett upp hoppet om att träffa någon en kvinna som ville ha ihop det med mig mer långvarigt. Jag hade ledsnat på dessa tillfälliga förbindelser jag varit med om och hoppades istället på att kunna binda mig vid ett mer långvarit stadigt förhållande. Och så träffade jag Anna på en kurs vi gick på för några år sedan !? Det första hon sa när hon tilltalade mig första gången efter några veckor på kursen var ”Jag kan tänka mig att ha sex med en äldre man”. Det skiljde en 10 år mellan oss i ålder konstaterade jag efter att vi pratat med varann en stund.  Men jag satt sedan tyst en stund och hann inte svara mer förrens en annan kvinna som hette Stina  som också gick på kurs vände sig åt oss och sa förtroligt ”Du verkar vara en man med problem” och sedan vände hon sig till Anna och frågade henne ”Har du problem?” Anna sa inget men nickade jakande tillbaka. Det var det förhållandet det. Saboterat av Stina ! En tendens till att något var på gång saboterades denna gång av en kvinna som hette Stina. Hon sa sedan förtroligt till Anna ”Akta dig för honom den där karln. Han är opålitlig, oansvarig och en farlig bluffmakare. Han vill dig och dina barn säkert bara illa”. Stinas inbillning hade återigen  spelat en tendens till relation mellan mig och en kvinna ett spratt. Jag hade gärna date:at och träffat kvinnan som hette Anna. Men nu blev det inte så. Efter 14 veckor avslutades kursen och varken Anna , Stina eller jag sågs inte något mer efter det. Efter en tid skickade jag sedan ett brev till kvinnan som hette Stina och frågade varför hon gjort som hon gjort och bad henne förklara varför hon förtalat mig och saboterat en tendens till ett förhållande med en annan kvinna. Anna kunde jag inte kontakta då jag saknade uppgifter och kontaktinformation på henne. Men Stina svarade inte på mitt brev. Istället anmälde hon mig till Polisen och det kom för några år sedan 2 st civilklädda inspektörer i en bil hem till mig och förhörde mig om brevet. Det var då de informerade mig om att Stina jobbade vid Arbetsförmedlingen och kvinnan som hette Anna hade blivit sjukskriven och flyttat ihop med en annan man och bosatt sig på en gård ute på landsbygden i  en annan del av landet. Jag blev senare hämtad till förhör till Polisstation och åtalad för de brev jag sänt. Allt detta på grund av inbillningsbenägna relationer och ömsesidiga påhittade beskyllningar. Och de 2 kvinnor som jag träffat på en kurs och min gamle vän författaren vi sågs inte något mer den sommaren.

20181108

 

<+>




Prosa (Kortnovell) av Taleptox VIP
Läst 35 gånger
Publicerad 2018-11-08 18:16



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Taleptox
Taleptox VIP