Jag flyr natten och poesin
som en regntufsad katt
Mager och darrande
Björkskäggen famlar i vinden
som giriga fingrar
efter mina tankar
Den ihopkrullade stigen
leder mig bakåt
Bakåt en tigande tjärn
bottenlös och grönsvärtad
Stannar flämtande
och mina ögon faller
i vattenspegeln
Fastnar i bilden av min animus
Hånskrattande
Det finns ingen återvändo
Inga undantag
tänker jag när jag sjunker
mot bottenytan