hade något fört dem hit. Bland böckerna luffare som mumlar på alla språk, ingen plats för nybörjare eller känsliga hjärtan, men det varierar från fall till fall. Det börjar med ett tal där i hörnet till en födelsedag. Vilken kalender som räknas är det ingen som längre vet. Billiga blommor byter ägare till stora leenden. Språkspelet på solljus och skuggor. Inlandsisen gick också förbi här en gång. Nu är rummet fyllt med våra skrapspår, såriga knän, och allehanda ärr i den förhärskande fallriktningen.

Och där går en turgenevflicka förbi bland hyllorna

[En Vogue, Belle de jour, comme de nuit, beauté]

Lyssnar till den sköna själen med sin kolorit. Konstruktioner av dimmor om natten och dagen föll isär. Men då föll Sinaida in “Om jag vore diktare, så skulle jag välja andra ämnen. Kanske är det bara dumheter, men ibland får jag så underliga tankar i huvudet, särskilt när jag inte kan sova frampå morgonen,...” men vi dekrypterar doftsinnet och hittar den förbjudna parfymen och nattliga förtroenden går in djupare.

Min första kärlek var inget för Sacher-Masoch.