Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Kvällning efter begravning


Väg 26 sträcker sin ryggrad genom
landskapet och låter timmerbilarna släpa 

tallkådans doft utmed vägen och bär
vetekorn som fallit från traktorflak i sin vägren. 

Till höger om en hostande måne följer korna vår väg
med blicken. Undrar, men står kvar i hagen. 

En bäck vänder sig ängsligt i sin bädd
i drömmen ner mot en oskriven sjö 

som burit mycket himmel i sitt bröst.
Grågässen plogar sig hemåt, söderut som vi. 

Korna sänker sina stora huvuden till gräset
innan natten kommer med stjärnkrossen 

och drar mörker över mörkret, där de döda
stiger ut ur både det förflutna och framtiden 

och kliver rakt in i alltid.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Fri vers av Stefan Albrektsson
Läst 447 gånger och applåderad av 19 personer
Publicerad 2018-11-16 11:55



Bookmark and Share

  juliaparkas17
Jag gillar särskilt slutet på den här dikten :

"innan natten kommer med stjärnkrossen
och drar mörker över mörkret, där de döda
stiger ut ur både det förflutna och framtiden
och kliver rakt in i alltid"

Får en att tänka till lite om vad som är tid och var de döda andas....
Mvh
2019-02-21

  LinneaH
Bland det bästa jag läst här!
2018-11-26

  ResenärGenomLivet VIP
Tankar som kommer av iakttagelser...man följer själv med på färden...
2018-11-21

  Beatriz Quevedo de Hansen VIP
Underbar text! Ju mer man läser din dikt desto mer dyker man i djupet av dina ord!
2018-11-21

    ej medlem längre
Aldrig är naturen så levande som i dödens närvaro. Dina briljanta bilder kliver ur texten och in i läsaren med en påtaglighet som är mer utpräglad än någonsin... den ängsliga floden som vänder sig i sin bädd och den oskrivna sjön... natten som drar mörker över mörker. En filt av sorg vilar över världen. Den här texten är briljant!
2018-11-18

  TrollTörnTrappan VIP
Här ger du aktiva roller åt vägen, bäcken, natten m.fl. Närmast mänskliga drag får naturens fenomen, utan att förlora sina jordnära element. Som i bästa tranströmerska flöde... [känns som har jag kommenterat en version av denna dikt tidigare? emedan den hostande månen tycks ny?]
2018-11-18

  i af apa
En njutning att läsa! Bilderna flyter fram till synes enkelt , berättar långt mer än sig själva.
2018-11-17

  DavidM VIP
"en oskriven sjö som burit mycket himmel i sitt bröst". Det är helt sonika otroligt bra verser. Texten greppar från start, leder mig genom alstret, går vid sidan om och mynnar ut i magnifika slutrader. Topp.
2018-11-17

  Respons VIP
Starka rörelser i en besjälad natur. Många vackra poetiska detaljer. Timmerbilen som bär tallkåda som doft och vetekorn från traktorflak i dikesrenen. Bäcken och sjön som bär mycket himmel i sitt bröst är en fantastisk formulering. Återstår korna som iakttar och sänker sina huvufen under stjärnkrossen. Också en underbar formulering.
Du skapar en stämning av värdighet där både der levande och det döda sörjer tillsammans.
2018-11-17

    Max Poisé
Du finner orden Stefan på ett besynnerligt värdigt sätt. Mycket välkomponerat och mjukt. Nästan så att jag känner det med fingrarna...
2018-11-16

    ej medlem längre
Det är märkligt hur en text arbetar när en läsningen sker. Bilder av en resa infinner sig, en film, men allt slutar i ”Att döda ett barn” av Stig Dagerman. Och jag vet inte varför. Kanske döden på resa bland de som skall försätta leva. Kanske inte! Det kan också bero på i vad min läsning pågår.

Men hur som helst har texten några starka fragment som fungerar mycket väl utan min tolkning, och slutet är mer än väl fungerande. Där bränner döden ett hälsosamt hål i tillvaron. Ger de döda rätten till vårt medvetande.
2018-11-16

  Anya VIP
Träffande upplevelse du bjuder på. Slutet mycket starkt...jaa de döda kliver sannerligen in i allt.
Gillar dina ordsvängningar:
* Väg 26 sträcker sin ryggrad
* hostande måne
* oskriven sjö
* stjärnkrossen

Mycket bra och originellt.
2018-11-16

    ej medlem längre
Tecknat med stor skärpa och filmisk säkerhet. Gillar de många ä-ljuden som mot slutet går över till sjungande ö-ljud. Sista raden är så bra. Det är naturligtvis dit vi alla är på väg, mot alltid.
2018-11-16

  Minkki VIP
en lätt text att läsa, även om innehållet är tungt. Uttryck som "drar mörker över mörkret" - så enkelt, och så djupt. Får mig osökt att minnas titeln på Helena Solstrands haikubok Mellan himmel och himmel, samma konkreta och samma känsla uttryckta i skenbart samma ord. Också slutraden är excellent.
2018-11-16

  Viksten
Utmärkt
Klass
2018-11-16
  > Nästa text
< Föregående

Stefan Albrektsson
Stefan Albrektsson