Striden mellan Vargungar och Blåvingar hade fortgått länge på dagis. Det ryktades att den även spritt sig till hemmen. När Blåvingarna tillsammans byggt upp en vacker Legovärld med rosa slott och blå feer med tyllvingar kom Vargungarnas pirater med sina bomber, lade staden i ruiner och beslagtog guldet. När piraterna dessutom började stjäla skorpor och frukt under pauserna tog personalen ett avgörande beslut på APT-mötet. Redan vid nästa månadsskifte var det två grupper som gällde: Blåvingar på förmiddagen och Vargungar på eftermiddagen. Var föräldrarna inte nöjda med detta arrangemang hänvisades de till en annan förskola i kommunen. 

För att etablera de nya grupperna hade personalen hyrt in mig och min skådespelarkollega som extra förstärkning. Vi skulle tillsammans skapa en minimusikal i varje grupp, som visade hur den gruppen hade upplevt konflikten. Personalen hade redan börjat skriva några sånger med barnen, och hyrt en karaokemaskin. Kollegan och jag skulle fixa scenografin, en rund blå scen för Blåvingarna och en kantig rödorange för Vargungarna, blå kostym med slöjor för Blåvingarna och taggiga dräkter för Vargungarna.

Vi började med Blåvingarna. Lokalen ekade tomt utan Vargungarnas glada stridsrop. Blåvingarna hade alla lydigt tagit på sig blå tröjor och svarta byxor. Kollegan och jag delade ut ljusblå tyllslöjor och vingar. Dansen, som de små älvorna skulle utföra, var inte färdig än, men kostymen skapade ändå inlevelse.

- Måste jag ha kjol sen? frågade en liten brunhårig pojke bekymrat. 

- Nej, inte om du inte vill! Du får ha vilka blå kläder du vill, men du är väldigt fin i dina Peter Pan-vingar, log jag.

Barnen satt församlade kring den lägre sidan av spelplanen, som sluttade mot söder. Två dagisfröknar, kollegan och jag stod vid den norra änden. En fröken tryckte på karaokemaskinens startknapp och vi sjöng med  trevande stämmor.

Då kom överraskningen. Två av personalen, en man och en kvinna, hade gömt sig under scenen och presenterade nu en Riktig Musikalartist, en ung svart kille som de lyfte upp på scenen.  Fröken tryckte på nästa karaokespår och vi njöt allesammans av grabbens ljuva, fylliga barytonstämma.