Mitt liv, del 14

Vintern/våren 1999 levde jag mitt torpar- och poetliv.
Vistas mycket i naturen vilket
är uppfriskande och stärkande. Köper mej ett par skridskor och åker på en is på en översvämmad äng. Lyssnar mycket på musik och ser på film. Har inte så mycket kontakt med omvärlden, jag skriver och umgås med katterna, skottar snö och sover.
Mamma flyttar till Göteborg, till sin ungdomskärlek Egil.
De är särbos, och är väldigt nyförälskade. Jag hälsar på dom i februari, och vi har fina dagar tillsammans. Jag tycker mycket om Egil. Mamma och Egil lever upp på nytt. Carin tittar förbi på påsken. Mina systrar Marita och Iren och hennes dotter Joanna kommer på besök i början av sommaren, vilket är trevligt.
Annika hälsar på mej, och vi har en fin dag tillsammans, vi ser en film med skilsmässo/otrohets-tema, och eftersom hon blev lämnad och bedragen
av sin man så börjar hon gråta. Hon gråter ut i min famn.
På midsommaren åker jag med min bror Leif och hans fru till Västkusten. Vi firar midsommar i ett hus som Iren hyr, och har det trevligt. Sen hälsar vi på mamma och Egil i Göteborg. När jag kommer hem så mår jag mycket bra, gråter glädjetårar.
Annika har lånat torpet över midsommar, och firat med sin mamma och syster. I början av juli så flyttar Annika in hos mej som inneboende. Hon huserar i salongen på övervåningen.
Hon bodde i en ateljé innan.
Vi blir nyförälskade, och har sköna dagar tillsammans.
Annika håller på mycket med new-age, och jag tycker att hon är väl insnöad på det.
I augusti åker jag och Iren och hennes barn till Öckerö utanför Göteborg, till ett hus som mamma hyr. Vi får fint väder,
och det blir en skön vecka,
med mycket sol och bad.
När jag kommer hem igen så är Annika på en kurs med en vän. När hon kommer hem så är vi väldigt tända på varandra, och har sex. Hon blir med barn, men min förälskelse börjar svalna, och jag vill inte ha barnet.
Jag vet inte exakt vad som händer, men jag fylls av främlingskänslor inför henne, och vår relation blir allt sämre.
Jag mår inte bra, och inte Annika heller. Hennes embryo fastnar i äggledaren, och hon åker in och opereras. Jag vill att hon flyttar, men hon vill inte flytta och blir kvar under hösten.
Jag börjar på komvux, och det går bra för mej. Annika stöttar mej mycket i studierna, och vi är goda vänner. I november åker samhällskunskapsklassen på studiebesök till riksdagen.
På kvällen träffar jag Carin på söder, och vi har den kanske finaste kvällen/natten under hela vår relation/vänskap.

Hösten går och vi tillbringar mycket tid i naturen. I december har vi sex, men jag mår dåligt efteråt, känner mig gränspsykotisk. Annika undrar varför vi inte kan ha det lika bra som 1987, men jag kan inte svara på det.
Före jul mer eller mindre flyr jag till min mamma. Mamma åker till familjen, och
jag firar en ensam jul i hennes lägenhet.
Jag stannar i några veckor, och vilar ut och
har det bra med mamma och hennes Egil.
När jag kommer hem är halva trädgården uppgrävd, det har varit en vattenläcka.
Annika och jag kämpar oss igenom januari,
och i februari så hjälper jag henne att flytta till Örebro. I flyttbilen till stan, sista rundan innan vi skiljs, så säger Annika att hon vill ha ett förhållande med mej, och hon vill ha barn.
Jag kysser henne ömt, jag älskar henne trots allt. Jag bryter vår kontakt. Jag träffar i mars Susanne och hennes nu tolvåriga dotter.
Jag blir hett förälskad i henne, men hennes känslor är svala och hon distanserar sig.
Jag kan inte släppa henne, och framåt sommaren börjar jag skriva passionerade kärleksbrev till henne, men hon har träffat en
ny man i Stockholm, och tar avstånd från mej.
Denna sommar minns jag inte mycket av, jag var helt fixerad vid Susanne. Jag var bipolär manisk denna tid, men det visste jag inte då.
I slutet av sommaren så flyttar hon till sin man i Stockholm, och hon är borta ur mitt liv.
Hösten kommer och jag umgås med ett gäng på en pub och spelar biljard.
En natt så frågar en tjej i sällskapet, Kajsa,
om jag vill sova över hos henne.
Jag blir tänd och glad, och jag tackar ja.
Vi tillbringar några dygn ihop och vi ligger och tittar på något sorgligt program på TV, och gråter tillsammans.
Några dagar senare ses vi igen hemma hos henne, och vi har sex, men jag känner att det är ganska mekaniskt och inte så mycket kärlek. Jag lämnar henne efter några veckor.

Fortsättningen av denna höst så känner jag mej väldigt ensam och övergiven, får en depression i slutet av november, och är ganska slut, låter veden ligga ute i regnet, och mina hyresvärdar/grannar undrar hur jag mår.
Jag skriver brev till Ulf Lundell, där jag rescencerar hans bok Friheten, vilken jag är ganska negativt inställd till, fast jag bara läst de första hundra sidorna. Jag får ett kort argt brev tillbaka: "Akta dej så du inte blir så smart, så att du blir dum i huvudet!" Jag minns inte hur jag firar jul och nyår detta år. Förmodligen tillsammans med katterna Sune och Jim.