På andra sidan gatan spelar dom reggae högt på fredagsnätterna. Jag störs inte av ljudet, men det får mina tankar att vandra. Själv hittar jag ibland en sång jag fascineras av och spelar den på repeat i veckor till dess jag är klar. Det händer att jag aldrig blir klar. Då kommer det tillbaka med ojämna mellanrum.

Ibland tar jag min hand mot halsen. Och låter trycket öka. Till dess jag blir yr.

Vaggar du dig till sömns om kvällarna eller tar du valium när du ska flyga över områden som bombats. Kanske räcker det med ett glas rött vin och några sms till någon vacker kvinna som du älskat med i en annan stad.

Jag sover sällan mer än några timmar åt gången. Jag vet att det inte räcker. Jag drömmer märkliga drömmar om bebisar och kriminella dovhjortar. Jag vet att det är på låtsas. Men ändå.

Förr ritade jag ord i en ström av kaos i natten. Gömde knivarna i jorden och lutade pannan mot fönstret. Om dagarna stekte jag blodpudding i tunna skivor och kände mig som en vanlig kvinna.

Idag har jag läst ur Kafkas romaner och sippat portvin. Gått med silkig klänning naken under för att känna vinterluften. Mina bröstvårtor stelnar redan innan beröring.

Det händer att jag tänker på dig, men alltmer sällan.