sirligt slingrande ter sig väven

mattvävarspindelns daggfång

pärlor av dagg briljerar i solen

smyger mig genom skogens djup

luften så ren hög och klar i nuet

kroppens leder följer med mjukt

fastnar i en spindeltråd sliter den av

spindelharpan ljuder genom skogen

förtrollar mig till en fäktande fjäril