Spiken i väggen har vikt upp tapeten. Ett brutalt avbrott i den dominerande vita strukturen, ett sår i enhetligheten. Disharmoni kräver en justering av betraktandet, en omdefinition av vanligheten. Rena ytor är förutsägbara och därmed trygga, men inte så utmanande för tanken. Förändring kan vara plågsamt av det skälet, som ett sår. Ett sår som inte kan läka helt, men som ändå fyller en funktion. För i förändringen kan nya perspektiv synliggöra skönhet. Som en vacker tavla som hänger på en spik, målad av en mästare.