... även om det ännu är 
rätt mycket här
som känns lite tungt ...

Men som den optimist
jag likväl ändå är
ser jag intet bekymmer
vilket ej en möjlig
lösning till det bättre 
någonstans inom sig rymmer ...

Även om funderingar stundom
det som är 
stundom skymmer ...

Minns att vi en gång
för så där väldigt länge sedan
talade en hel del om 
vad det var i detta livet
vi såg som det väsentligaste
vilket kommit att bli oss givet

Trots våra ännu unga år
var våra funderingar alla redan
på kanten av alla våra sår
fokuserade på sonderingar
kring vad som kommer sedan ...

Sen är det plötsligt nu här idag
och allt som  hänt emedan
den då stundom återkommande livsledan
ockuperade och sysselsatte våra sinnen
och allt som sedan följde fram tills nu
allt det andra, 
men mest mina minnen
av allt det som då i mitt liv var så mycket du

Så dyker insikten 
obarmhärtigt sotsvart upp
och fyller hela mig

... att jag idag är här
alldeles ensam kvar
emedan du redan 
för så många långa 
evigheter sedan
valde att ge dig vidare
på en verklig exkursion
bortom vår så omtalade
mystiska och en gång då 
så lockande slutstation ...

Det känns bara så fel
att du ej längre finns
kvar här hos mig
Saknar din närhet
och att få prata med dig

om allt och intet
som ständigt rör sig
och ställer till det
i tankarna inom mig ...

Just nu
känns det ju rätt lugnt
Men tanken på dig
och att du ej längre
i mitt liv finns
känns rätt tungt

då din bortgång
lever kvar
som en påminnelse
om det som ej längre är
men som en gång var

gång på gång på gång

Lite som om vore det
en sorglig sång
vilken är till för att minna
om tidens outgrundliga gång

Och när det som nu
trots alla tankar och funderingar
om allt det som en gång var du
ändå känns ganska så lugnt ...

... vilar skuggan tungt
inom en stor del av mig
inför den ovälkomna påminnelsen
om det jag så nogsamt försökt förträngt ...

- Förnimmelsen om din så distinkta punkt
innan du passerade gå
mellan nu och då
från fel sida av livet
... enligt mig
som är kvar och saknar dig ...

... Det kan i min värld ej vara rätt
alls på något sätt
att någon ska behöva dö så ungt ...

Du fattas mig
och finns i mina tankar
någonstans inom mig
även när jag inte tänker på dig ...

_____________________________
Publicerad här tidigare i november 2012