Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


jag trodde

 

 

Jag trodde jag var en kvinna,
född och uppvuxen
lärd och bildad
lite sådär lagom

 

så klev jag ut i skogen
på Alvaret, i havet
högst upp på ett berg
slingrade längs en äng

 

där blev jag
blir jag
är jag

 

resten av livet
mest lik en människa

 

 

 

 

 






Fri vers (Fri form) av catharina.jerbo VIP
Läst 320 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2018-11-26 19:12



Bookmark and Share


  Linda CH VIP
Naturen kan förlösa! Snyggt skaldat.
2018-12-03

    ej medlem längre
ett ödmjukt och öppet sinne
lär genom sin hela levnad
något nytt hela tiden

blir aldrig förstockad
tillgjord eller arrogant
den ständige elevens nyfikenhet
2018-11-27

  DavidM VIP
Snyggt gestaltat, ger tankar om det basala, det ursprungliga.
2018-11-27

  Stefan Albrektsson
Läckert hur naturens "enkelhet" väcker insikten (och den är stor) om att man är människa!! Och japp, Alvarets allvar och havets vågande är en god medicin om man vill skala bort onödigt krånglig ballast.
Gillar storligen tempus-spelet i den näst sista strofen!!
2018-11-27

  Yrre VIP
Fångas med av havet, men stor nog är du för många att vara människa även inåt land! :D
2018-11-27

  Per Rydberg
Ett i allt
en liten pusselbit i det hela
och det är nog

Underbar hörru.
2018-11-26

  Annie b'larsson VIP
Ja, naturen rättar till en. korrigerar ens perspektiv.
2018-11-26

    Jenny C
Fantastisk! Både texten och du!
2018-11-26
  > Nästa text
< Föregående

catharina.jerbo
catharina.jerbo VIP