|
|
I döda havets vatten kan man inte simma - man kan bara flyta. När man går upp igen är man klibbig över hela kroppen, och om man inte duschar av sig i rent osaltat vatten börjar det svida över hela kroppen efter en stund.
NÄR-HET ?
En frostig Novemberdag
dyrkade jag upp din dagbok
Efter att ha letat efter den en livstid
forcerade jag de väl förseglade sidorna
Och fann blanka oskrivna blad
illustrerade av svarta hål
Tårar
av koncentrerad smärta
och en skrämmande inre tomhet,
svindlande avsaknad av substans och tillvaro
skär i mig !
skrämmer mig !
Jag har badat döda havet !
Nu älskar vi igen
och glömmer........
©Anders Frankenberg Wester - 2018
Fri vers
(Modernistisk dikt)
av
Anders Frankenberg Waster
Läst 211 gånger
och
applåderad av 1 personer
Publicerad 2018-11-30 06:47
|
|
|
Anders Frankenberg Waster
Tack båda två för att ni tagit er tid till konstruktiva kommentarer, och er medverkan till att få vridit och vänt på mina tankar, och begrepp ! Det är fruktansvärt givande att skriva när man möter sådan här respons!
>>>Bisolvon: "Att läsa andras dagböcker" (utan medgivande, vilket texten antyder) är precis som du säger givetvis inte ett särskiljt smart svar på en i förväg "svår kommunikation". (vilket texten mycket riktigt handlar om)
Dagboken är dels en metafor för en människas (i föreliggande fall, till synes obefintliga) inre liv, de sanningar, och den verklighet som vederbörande inte delar med vem som helst. (och möjigen inte någon alls.....)
Sådana sanningar är givetvis inte något som man bör eller kan tillägna sig genom "spioneri" - det måste givetvis delges frivilligt - det är sådant som kallas"förtroende".
Känner man att man hittat varandra rent fysiskt, men inte mer, så händer det att människor i sin frustration, och sitt desperata behov av närhet av icke rent fysisk karaktär söker nå den andre med metoder som i sig inte kan karaktäriseras som "öppenhet" direkt.... Det kan vara både medvetet, omedvetet, och undermedvetet man begår sådana handlingar. Det skapar givetvis ytterligare misstänksamhet, och låser kommunikationen ytterligare.
(en sådan handling behöver givetvis inte vara att i bokstavligaste betydelse "läsa någons dagbok")
Vidare tjänar dagboken syftet att illustrera upplevelsen av ett "intet-liv", eller möjligen en hermetisk slutenhet, som följd av rädslan att visa det (inre )liv man har.
Dagboken (är i dikten ett instrument som) tillåter mig att ge uttryck för såväl min egen känsla av övergivenhet, min egen rädsla, och min egen skrämmande bottenlösa vilsenhet, (i det givna sammanhanget) samtidigt som det ger mig möjligheten att beskriva den tomhet, eller brist på närvaro, som jag tycker mig se hos min "motspelare". (Kanske "medspelare" vore ett bättre ord.....)
Problemet är alltså inte det fruktansvärda jag såg - utan det fruktansvärda att jag inte såg något - att det inte tycktes finnas något att se.
(Vilket givetvis djupast sett är en orimlig absurditet)
>>>>Maria den fria: Precis; mycket kärnfullt sammanfattat !
Att "älska och glömma" är uteslutande vackert !
Som att slänga svart slagg, och kol och skräp i kolkraftverket, som förbränner det och omvandlar till sprudlande livgivande energi i stället !
Men ordet "glömma" kan (som du påpekar) även täcka över ordet "gömma" och att "älska och gömma" är betydigt mer problematiskt - i alla fall på sikt.
Men precis - som plåster på såren - på ont och gott.(Beroende av fallet)
Leken med orden "när", "het", och "närhet" tror jag föresten... - altså du har inte "gjort dig skyldig" till att använda JUST DE ORDEN såhär, men jag tror alltså jag tagit intryck av ditt sätt att se och behandla ord generellt !
(en av många fördelar med att komma i kontakt med andra människor som skriver!)
Spegeln är ett fruktansvärt bra vapen, och det har mördat många annars seglivade demoner genom tiderna !
Däri är vi djupt eniga.
Det händer att jag i affekterat tillstånd glömmer att ta med den dit jag går - eller springer.
När det är tillräckligt mörkt hittar jag den inte och om jag skulle göra det är jag inte säker på att jag skulle se något annat än svart mörker alla fall.
Och riktigt iskalla vinterdagar darrar handen så fruktansvärt, att jag inte förmår att urskilja motivet i alla fall.
Men det är ju inte riktigt spegelns fel.....
2018-12-01
|
|
|
|
AiA Maria den fria
Ensamheten
När-heten som ”plåster på såren”..?
”Nu älskar vi igen o glömmer” ...gömmer?
Spegeln visar-allt-när vi väljer att se
Smärtsamt,vackert,brutalt ärligt-tack!
2018-11-30
|
|
|
|
Taggtroll
Tung text om hur svår kommunikation kan vara. Läsa andras dagböcker brukar aldrig vara en bra idé enligt mina erfarenheter. "Sammanhang" är ett ord jag tänker på när jag läser din text. Men sen vet jag ju inte hur du menar, vad för slags dagbok det var etc, så min tolkning här kanske är helt uppåt väggarna. Kanske ska du fråga personen om vad du läste/såg?
2018-11-30
|
|
|
Nästa text
Föregående
Anders Frankenberg Waster
|
