Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Om inte du

 

när du har gått blir jag en ny

en jag inte vill vara

din skuld

under mina skulderblad

vingar, avklippt vinglös

 

vägen är så kort

vem skall jag vara?

om inte mig   själv

Är jag ingen?  Så lite värd

du spetsade mig på renens horn

kärleken visslar inte ut trots hålen

- Jag kan aldrig älska dig lika mycket,

som du älskar mig? Men jag älskar dig!

Det är ok, jag älskar alltid mer,

jag är alltid mer av allt

jag förstår inte?

 

gå din väg

ta din doft med dig

jag känner inte igen dig

ditt varma hjärta som gjorde mig hel i halv slagen 

kämpar bort min förnedring

styrka, bestiger berg och omöjligheter

bevisar för mig själv att jag är värd

jag är värd. jag måste vara värd

värd något någonting

iallafall för mig själv! 

Trevar, letar ibland mina revor

Min  hud under berget under lager av is

min ängslan, ändå där inne värmeplatser

pågående bultande av livet vulkan yra

jag förstår inte?

 

utlämnad i en spricka

där längtan rusar i min själ

du var min hemvist mitt största hjärta

jag kunde alltid gömma mig bakom dig

ditt stora jag, det jag trodde var ditt stora jag

Ingen bär mig som du

 

Feghet, oärlighet,

ljug mig blå snubbla trippel

för att dra isär mig

jag gav all min kärlek

min vinterkylas läppar

min sommarvärmes kyssar

min sommaräng mitt öppnaste hjärta

mitt allt, dessa år var jag så lite?

 

Du sade lita på mig...du sade

-Du måste lita på mig

så jag gjorde det. Med allt jag hade.

medans din lögn sträckte fram sin hand

Och allt jag ser är ditt ryggslut

ditt beslut av syrad tunn luft

detta trots dina ständiga lovord 

Hur kan jag vara så fantastisk?

- Du är fantastisk! 

dina sista ord

 

Och jag förstår ingenting?

mina inre blåmärken

min innersta svärta

hur du lämnade mig naken

hur du gick medans livet

var varmt på min mage

stormen bedarrade inte och jag grättyst

i chock, frusen, vinden blixt stilla från det som 

nyss var innerliga kyssar och het passion

ögonen som clockwork....

Min stålblanka ängslan, tomheten, utelämnandet

Hur kunde du bara med?

 

Och färgerna? Kärleken?

Var är ditt hjärta nu? Du tiger, du är tyst

Kan jag gå förbi någon annan?

Det finns. ..... Jag håller andan. Tro, hopp. 

Lusten, jag vill ha dig trånande

Jag älskar dig ur alla regnbågar

med mitt liv den här vägen 

suttna bojor drunknar i mitt beslut

Om du ingen om inte du ingen 

någonsin mer

 

Här börjar livet om

kroppens höjda bågar visst

men om inte du ingen

om inte du aldrig mer

 

Du kan aldrig ta mitt ljus

Mina lugna andetag, min vilja,

min drivkraft, min passion till livet

men jag förstår ändå inte...

om inte du ingen. 




Fri vers (Fri form) av Songbird VIP
Läst 193 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2018-12-07 10:15



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Den här griper tag. Bra skrivet.
2018-12-07
  > Nästa text
< Föregående

Songbird
Songbird VIP