Ack.

I vilken tid lever man.
Jag är modern.

Bara i denna värld.
Små bisarra scener om allt.
Han står bakom gardinen,
där verkan han vara förbryllad
som om han tror att någonting ska hända.

Helst vill han inte visa sig med sin present
i ena handen, men i den andra handen?

Ack är ett endast utrop, ett besvärjande av traditioner,
i ett belysningsack.

Säg bildordet en gång. Det räcker gott och väl.

Ack, men jag tycker om det moderna.
Reducera och expandera.

Blicken vilar en stund på jorden.
På tingen som rör sig och står stilla.


Jamen säg nu inte ack igen med de rika traditionerna.
Man kan bli en ökenblomma.