Redan medlem?
Logga in
Till Ida. Som järNjag tänker ark, skarpt och gråsvärtat. Millioners ord utfällt över yta, jag ser dem i blick av vilja och hjärtslag, allt mod.
Det där att leva har sina andetag, sina slag. Det är vid dagsljus drömmar får kropp som skissats under mörka timmar, får bäring och fundament. När man flätat in järnbalkar i sjalar och murat terrasser av rött siden att se ut igenom, När lungor rymmer tusen liter varma hoppfulla ord. Hursom har fjärilen sina slag kalla dagar, skör men bedårande. Min blick kan inte sluta följa färden och inuti bli mjukt som grön mossa i den allra vilsammaste skogsdunge. Jag tror att liv föds där, dess sånger och hoppets ord, var skymning, var morgon.
Som du.
Fri vers
av
Yrre
Läst 305 gånger och applåderad av 6 personer Publicerad 2018-12-10 09:54
|
Nästa text
Föregående Yrre
Senast publicerade
bli vitt utöver Rista ord/ur liv vaRat/porträtt sitT gro/porträtt böJd viDhäftad våR /porträtt Se alla |