Julkalendern som sket sig
jag tänkte mig en julkalender till dig
en lucka för var dag
för den rödhet jag trodde var
Tjugofyra luckor
med nyfikenhet, spänning
och lust
för dig att öppna
för att du skulle få
lära känna
mig
Du var tyst i den första
Och tystare i den andra
Och helt stum i den tredje
I den fjärde krafsade du panik
Och i den femte hittade du det du använde i den sjunde
I den sjätte ekade det vindstilla skog
Och i den sjunde såg jag en vit käpp famla omkring
Den åttonde blåste du nollgradigt i
Och i den nionde var det sorg på löpande band
Den tionde slutade jag räkna...
Det tog några dagar att inse att du inte ville öppna
så den elfte brände jag på bål
och den tolfte finns inte längre på listan
Än är det många dagar kvar till julafton.
Och sen alla dagar efter det...