Den fanan
är genomskinlig.

Den är vår själ.
Den sveper över
en tyst värld
och skiljer himlen
från galenskapen

Vi är ingenting.
Vi är universums barn.

Gatorna i solsystemet
lyses upp av stjärnorna.
I ditt fönster blänker dom
och dina ögon tindrar.

Medan massan
av materia
formas till Saturnus
och klär henne
i dina ringar
som fallit från
dina ögon.

Månens kratrar,
som ditt vackra
åldrande ansikte
som puder och stoft
sandstränder och
tårar som smakar salt.

Varje blinkning,
varje skugga
och varje gathörn
du passerar på din väg
mot evigheten