Det gångna året med sin skoningslösa hetta och torka räknar nu ner de sista dagarna. De få återstående potatisarna från säsongens magra skörd gömmer sig i gårdens snötäckta jordkällare för att sparas till julaftonens sill. Månskensbonden betraktar det okuvliga vinterlandskapet och tänker på den vårdag då hon åter får sätta sin spade i svedjemyllan. Hennes förtröstan är att sättpotatisen nästa år kan ge en rekordskörd.