en text direkt ur märkligheten..
ikväll ritar jag en korp för din älskade
Lägg ifrån dig dina vapen, samla trupperna och vänd om. Det finns inget här att vinna. Allt är bränt. Vad gör du här. Sluta. Gå din väg. Jag kan inte lösa mina krig, inte bada i någon annans vatten. Jag kan inte sova om nätterna. Jag går vilse på oupptrampade stigar. Du hade städat undan mig när jag kom, kläderna jag lämnat den morgonen slängde du kanske, vykorten och breven som jag bad få åter ligger nog fortfarande i lådan i nattygsbordet. Jag har svårt att avgöra om det finns ett knutet band kring dem eller inte. Samla samla, sök din saknad, vänd ditt bröst mot, vagga vagga, mjuka kroppen, mjuka sinnet, mjuka tankarna, stanna stanna, ta emot, gunga gunga, mjuka kroppen, mjuka sinnet, och hur jag än tänker, faller vi utanför ramen..
Sen när du vandrar, kan du plocka blommorna en efter en längs vägen, för mig.
Fri vers
(Prosapoesi)
av
kerstin skriver
Läst 369 gånger och applåderad av 18 personer Publicerad 2018-12-15 21:20
|
Nästa text
Föregående kerstin skriver |