Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Som om jordens dragningskraft skulle upphört vid månens födelse


Aldrig vidröra marken



Satte hon sig som älvorna
Eller bara granskade hon marken
Redan snövita av kölden
Fötterna

Aldrig vidröra marken
Som älvorna

Ställde hon sig upp likt granen
Eller bara kände hon doften
Redan frusen av natten
Själva livet

Aldrig vidröra marken
Men rotad

Så valde hon ändå luftdraget
Vinden hon aldrig kände men visste
Som hårsvallet

Aldrig vidröra marken
Men famnad




Fri vers av Ninnesdotter
Läst 248 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2018-12-16 13:07



Bookmark and Share


  Mia Bergenheim
Härlig stämning och underbar rytm. Jag gillar det mustiga och kontrasten med det älvalätta.

Jättefin dikt!
2018-12-17

    ej medlem längre
Fint att aldrig vidröra marken,
Men famnad. Ger ett svävande avslut!

Mycket vackert
2018-12-16

  BenGust VIP
Självklar ton. Svensk folklore-stämning.
Gillar!
2018-12-16
  > Nästa text
< Föregående

Ninnesdotter
Ninnesdotter