- Faeböe, hur tycker då året vart?

- Vart och vart. Det har ju rusat på i moll.

- Varifrån tittar du då? Ferdinand slängde ut en trevare.

- Ho,ho. Ferdi. Kluri har du allti vart, plirade Faeböe

medan fröna grodde och ångvisslan ljöd.

Jo, ur hälsovådliga vinkeln. Och i stort har ett slags

högtravande ciss-moll-ackord smugit sig in bland

klimatprotokoll, alla nobla servettskisser och

nollvisioner. Ut klampar endast en och annan

medioker sprattelvivör och institutioner

utan experimentell fingertoppskänsla som

aldrig skulle nå fram till Da Capo.

- Men sportfantomerna då?

- Veni, vidi, vici! Med en Faeböe

i lätt mässingsblank ton.