hur skulle änden kunnat börja
när det förflutna ständigt minner
om just de förluster som göms i snö

din doft står kvar på samma ställe
med vänlighet och godhet
precis som om ingenting hänt

har spolat bandet bakåt så många gånger
att slutet förvillat sig med alla händelser
och låtit mig stå på samma ruta
som aldrig existerat

jag är snittad av tidens oläkta sår
och står stelfrusen mitt i elden
medan blicken enbart stirrar på samma punkt i intet

dina fotspår är kvar på samma ställe i snön
med bestämdhet som fick dem att etsa
ett evigt märke på en utarmad plätt av jord

precis som om ingenting hänt förflyttar
månljuset sin skugga över de saliga
och brännmärker min svaga själ

ståendes kvar i evigheten
finns orden kvar i sidvindens eko
och du kan höra det mellan snöflingornas
likgiltiga skratt i midvinterns glömska
precis som om ingenting hänt