Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Elegi


GAMLINGENS KLAGAN

Sinnet är kulet och grått och lämpar sig väl till att klaga.
Kvällen är sorgsen och våt, dimmorna tröstlösa går.
Ack, om jag vore ett barn med oskuldens rosiga kinder,
lycklig jag vore igen, ingenting tryckte mig då.
Barndomens dagar var blå med vita och ulliga skyar,
solen lyste var dag, natten var månljus och varm.

Ack, i min ålderdoms tid är dagarna korta och mörka.
Hösten bär minnet av mor, vintern av köldens far.
Kommer en sommardag het, blir värmen mer än besvärlig,
natten blir sömnlös och torr, grannarnas grillrök för stark.
Åldringens dagar förrinner och lämnar med hast horisonten.
Ynglingens snabba minut stannar och utan gräns.

Kanske är det en tröst att alla skall samma väg vandra?
Innan man ordet vet av, grånar det mörkaste skägg.
Plötsligt en vanlig dag skall ryggen begynna att värka,
rynkorna synliga trots spegelns immiga glas.
Efter i tankarnas tid skall vissna förhoppningens rosor.
Sinnet blir mulet och blekt, lämpar sig väl till att gny.










Bunden vers (Annat versmått) av Ulf Carlsson VIP
Läst 141 gånger
Publicerad 2018-12-22 18:52



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ulf Carlsson
Ulf Carlsson VIP