Som en mystiker flanören
ignorerar allt som stör en
på den långa promenad
som han tar uti sin stad.

När han lugnt och varligt vankar
tänker han de tusen tankar
som han tänkt i många år
när han går och går och går.

Knappt han märker folk och bilar
som i gatularmet kilar.
Han i tanken stilla står,
följer själens tysta spår.

Hur tillbaka hem han hittar
vet man inte, men det kvittar.
Ingen kan väl det förstå
hur det är att gå och gå.