Ensam
Vid ett
Bord med
En rutig duk
Julsånger
Dovt i högtalaren
Folk passerar förbi
Tankar
Om flydda jular
I en annan tid
Kommer till mig
Vemodet och
Saknaden griper tag
Smaken av min
Dryck skänker
Impulser och momentana deja vu upplevelser
Jag skakar inte av
Mig dessa lätt deprimerade
Känslolägen vilket jag borde
Tvärtom
Jag omfamnar dem
Ger dem spelrum
Låter de dansa fritt
Jag borde gå
Men sitter
Kvar
Vad spelar några minuter av stillhet och eftertanke för roll?
Är jag betjänt av dessa reflektioner?
Blir jag klokare?
Eller bara äldre?